KattAssi

åh, jag fattar inte grejen bara.
Jag fattar inte att allt inte bara kan vara som det ska vara, att så fort jag är hemma på kvällen och bara slappna av helt och totalt, förbereder mig på att somna, så blir det såhär.
I dont get it, är jag inte värd annat?
Är rädd att jag ska vakna upp och upptäcka att allt bara var den mysig dröm, för jag fattar inte att jag har det så bra som jag har det, väntar bara på att nåt ska falla och allt ska bli lika sugande och förödande som vanligt.
Rädslan, jag orkar inte med den.
Förut så föll det nästan, i mig. jag kunde inte hålla mig uppe själv, bara skakade och frös, frossångest var längesedan, men att jag haft det såhär nu gör mig ännu räddare. Idag var en underbart bra dag, varför var jag tvungen att dra på mig en ångest attack? till vilken nytta? Till vilken anledning?

Suck på't.
Jag är rädd att fastna i träsket av ångest, panik och folkrädsla.
Är jag påväg dit?
jag hoppas inte det.
Vill vara den jag varit denna vår och sommar, jag har faktiskt trivits bra med mig själv, men nu börjar jag tvivla, rädsla att bli lämnad pga att jag inte känner mig bra nog osv. Ond cirkel -.-