KattAssi

Trött! Så äckligt trött. Har snoozat väckarklockan i säkert en timme - dumt! För man blir ju bara segare i huvudet av det.
Veckan går så fort, det är redan torsdag.
Veckan har varit lite upponer. I tisdags var nog en av de värsta dagarna på länge.
Jag har kommit fram till att jag går i en klass vars åsikter och tycke hör hemma på mellanstadiet. Att vissa personer behandlar andra dåligt och klagar på att alla är så taskiga mot denne hela tiden, men om du inte är snäll - hur kan du då förvänta dig att alla andra ska böja sig på knä och buga så fort du kommer?
Och jag blir galen. Galen på att det har gått så långt. Jag har inte bett om at få hamna i detta. Inte bett om att få ångest utav detta.
Är det konstigt att man inte orkar fråga någon som annars inte frågar en, om denne vill följa med och göra något? Som var bjuden på fest, men sen i sista stund tackade nej pga att personen denne var intresserad av inte kunde komma? Då känner man ju att man spelar stor roll. Ren jävla falskhet, och jag orkar inte ta det. Skiter i hela grejen nu. För jag har faktiskt försökt, försökt vara snäll och förstående, men när man inte får något tillbaka och när man bara duger när det passar, då pallar jag inte längre faktiskt. Och då känns det skönt att jag har dem jag verkligen litar på och tycker om. De som ger mig glädje och det känns som att jag ger dem samma sak tillbaka.
Men hela den här situationen ger mig en sån ångest. Pga att jag känner att jag inte orkar, inte pallar, inte har bett om att få det såhär. Och jag är orolig för att det ska förstöra och röra runt i alla andra relationer. För denna person nästlar sig in och fjäskar. Jag vill bara kräkas över allt fjäsk, alla tomma ord som är så lätta att genomskåda. Uäk.
Men nu tillbaka till resten av veckan.
Vi vaccinerade Triss i tisdags och det kändes skönt att äntligen få gjort det.

Onsdagen var bra, kändes väldigt bra faktiskt och flöt på bra. Vi hade filmkunskap och analyserade Hajen, sen såg vi på Big Fish och analyserade den. Sen umgicks jag med min Mövs och vi åkte till Göteborg för att titta på en liten bil till mig. Dumt att bustningen fram var paj och den hade börjat rosta, annars hade jag haft mig en liten fin Mitsubishi colt att övningsköra med. Samtidigt som man åkte bussen skrev jag klart min bokrecension och försökte att inte kräkas. Busschaffören var en sån där sur typ som gasar och bromsar, gasar och bromsar. Tur att man inte hade nackspärr ... Såg även på ett kaotiskt avsnitt utav Grey's Anatomy. Det har börjat flippa ur nu, faktiskt.

Och idag är det ju torsdag - sovmorgon och sen svenska b. Hälften redovisade vilka böcker de läst och berättade lite om dem. Det var roligt! När jag sedan skulle ta mitt måltidsinsulin vid lunchen upptäkte jag att jag glömt det hemma -.- Så fort iväg ner till bussen och åka hem och sticka sig i låret. Tur att bussarna går hyffsat ofta iaf!
Väl hemma tampas jag med katten som blev glad när jag kom hem och ville sedan direkt bli utsläppt. Visst tänkte jag, det regnar, men vi provar. Efter två minuter hör jag ett klagande jamande och katten sitter utanför porten och tittar rätt förebrående på mig. Men nu efter några minuter inne vill hon ut igen. Men icke. Hon får hålla sig tills det slutat regna. För man vet ju att det blir samma gnäll igen när hon väl kommit ut. Min fråga till världen är väl varför inte hon vet om det själv.

Nej, nu blir det lite matteplugg och sedan kommer nog min man hem :)
Soloong!