Dag 02 – Min första kärlek
Hrm .. Då ska vi gå in i ett dunkelt kapitel .. Eller ja, gött luddigt i mitt huvud. Det är svårt att se någon annan än Martin som min, första och största riktiga kärlek, så fort jag försöker tänka på hur livet var innan honom, hoppar han bara fram igen och är så där underbart underbar.
Men .. Ska vi vara sådana, så hade jag allt en crush på Henrik Berggren. Hahah, I know .. Vilken klyscha .. Men som 13-14 åring, ingen pojkvän sen "fråga chans" på första bästa icke upptagna killen i tvåan .. Så ja .. Herr Berggren. Oyeahiyeahiyeahiyeah. Fina tider, hela rummet med bilder och haha, hade han varit en "vanlig" person, som gick i klasserna över en, så hade man ju varit gött stalker .. Men nu var han ju kändis :P
Men ska vi ta det lite seriöst så ... Kommer jag helt ärligt inte ihåg nåt. Kanske beror på att hela mitt kärleksliv varit ett ganska gött fiasko, som jag förträngt allt?
Men okej, min första seriösa pv, det var ju Kristoffer/Krull. Men som sagt, nu kommer den där Martin igen och överstrålar allt.
Så okej, okej, okej. Martin är min första och största kärlek, han är värd mer än allt i hela världen, vi skäms inte för varandra och vi kan vara precis hur tokiga eller otokiga vi vill tillsammans, för vi älskar varandra för de vi är, speciellt när vi förställer rösten, eller bara är. För vi är bäst, vi är oslagbara.
Och jag har haft en otrolig tur som har träffat denna karl. Hade jag valt att börja jobba en vecka senare efter studenten, så hade jag kanske inte suttit här i min lägenhet i Uddevalla, boendes med Snygg-örnen.
Tillfälligheter eller ödet, vem vet?
